Betraktelse över livet på kollo
En sommarmorgon med kaffe och frukostmacka, fågelsång och solen som värmer, vad mer kan en kolonist önska sig? Ja, möjligen att kaninerna inte har ätit upp allt som finns i rabatterna och att sniglar och andra skadedjur inte hejdlöst har angripit blommor och grönsaker under natten.
Men varje år är det lika spännande att följa fröna som sås i vårkall jord och den perenn som sattes förra eller förrförra året. Eller den som grannen så frikostigt delade med sig av från sin rabatt. Varje vår är lika ljuvlig och sommaren lika underbar. Hösten lika färgrik och vintern när hela området liksom ligger i ide och bara laddar för nästa säsong.
Norra koloniområdet har funnits sedan 1913, då det första årsmötet hölls. Flera kolonier är kvar i samma familj eller har endast bytt ägare ett fåtal gånger, för den glädje som finns i att odla på egen täppa är svår att avstå ifrån. I den här skriften vill vi berätta lite av vad som har hänt här på vår koloni under åren. Det blir naturligtvis bara en axplock för man kan inte redovisa över 90 år hur gärna man än vill.
Koloniträdgårdsrörelsen startade ute i Europa och kom till Sverige genom Danmark. Malmö var den första staden i Sverige som lät sina invånare få tillgång till en jordplätt för odling. Då i början på 1900-talet var det ett sätt för den som bodde i staden att skaffa sig egenodlade grönsaker, frukter och bär.